Du kanske har en tvilling som du inte känner till! Likheten är slående! De beter sig som du och gillar till och med samma saker som du. Det finns dock en anledning till att du inte minns att du har sett dem i din släktforskningsrapport från 23andMe. De delar inte direkt ditt fysiska DNA.
Din digitala tvilling delar däremot dina preferenser. De har köpt allt som du har köpt och kontaktat kundtjänsten av samma anledningar som du. Viktigast av allt är att när de är nöjda med en kundupplevelse, så är du det också.
Vad är egentligen en digital tvilling?
En digital tvilling är en datamodell som representerar en kund och kundens preferenser. Den baseras på konsumentens alla tidigare köp, serviceförfrågningar och interaktioner med ett företag och dess produkter.
Digitala tvillingar har funnits ett tag, men har främst använts i ett produktsammanhang, till exempel för att klona en produkt och sedan använda tvillingen för forskning och utveckling. Eller för att göra förbättringar och testa dem innan de lanseras för allmänheten.
I dag kan vi som yrkesverksamma inom kundupplevelser, tack vare framstegen inom AI och analys, börja använda digitala tvillingar av kunder (DToC) för att hjälpa våra organisationer att erbjuda bättre och mer personliga upplevelser och till och med förutse framtida konsumentbeteenden och preferenser.

Hur skapar företag digitala tvillingar?
Konceptet digitala tvillingar är fortfarande ganska nytt, och vi var också nyfikna på detta. Enligt Pathmonk.com– en av de många webbplatser vi hittade på vår resa ner i kaninhålet– kommer data för att sammanställa digitala tvillingar från en mängd olika källor, bland annat din:
- Köphistorik och produktpreferenser
- Engagemang i sociala medier
- Interaktioner med kundtjänstmedarbetare
- Webbplatser du besöker och andra aktiviteter online
Och det här är bara några möjliga källor. De faktiska källorna varierar beroende på bransch och även beroende på vilken teknik som finns på plats för att hantera kundinteraktioner. Många kundtjänstplattformar samlar till exempel redan in en del av dessa data.
När data har samlats in använder företag en kombination av avancerad analys, maskininlärning och AI-algoritmer för att utveckla en dynamisk, digital avbild av dig. Därmed är din digitala tvilling född – eller snarare skapad!
Hur skiljer sig en digital tvilling från en kundpersona?
I en tid när det blir allt svårare att avgöra vad som är verkligt och vad som är deepfake kan du förstå all tveksamhet kring att företag skapar DToC. Det sista vi vill (eller som företag som försöker göra detta vill) är att vår DtoC ska hamna på TikTok.
För att återgå till en tidigare punkt handlar allt om avsikten. Digitala tvillingar är tänkta att hjälpa organisationer att utforma bättre kundupplevelser. Låter det bekant? Några av er kanske tänker: är detta inte bara en tjusig digital persona? Hittills har organisationer förlitat sig på personas när de utformat upplevelser för kunder och medarbetare, men personas har också vissa begränsningar och risker.

När vi började prata om personas slutade det oundvikligen med att vi mindes några fantastiska memes och annonser – nämligen memet med prins Charles (numera kung Charles) och Ozzie Osbourne, samt den här esurance-annonsen med Walter White (nåja, Greg).
Så varför är en DToC bättre än en persona? Till att börja med kan du inte ställa frågor till och testa en persona. En persona svarar inte. Om en digital tvilling däremot matades in i en chattbot skulle du kunna ställa frågor till den och få svar.
Det var här vi började bli entusiastiska. Föreställ dig att kunna framkalla och främja känslor utan att riskera att skada en kundrelation, eller, när vi gled in på ämnet, föreställ dig att kunna öva på ett svårt samtal med din partner innan ni tar det på riktigt.
I stället för att utgå från övergripande koncept för en kundpersona och försöka gissa vad den skulle kunna vilja ha, skulle du kunna använda en DToC och skapa något mycket personligt med finjusterade budskap.
Och när du byggde ut allt fler DToC skulle du kunna skapa en DToC-målgrupp och kanske till och med låta dem interagera med varandra för att se om behoven förändrades som grupp.
Etisk användning av digitala tvillingar
Som Winston Churchill gjorde populärt 1906 (och Uncle Ben i Spiderman), ”Där det finns stor makt finns det stort ansvar.” En digital tvilling kan låta påträngande och problematisk: och det kan den vara, särskilt om den används oansvarigt!
Yrkesverksamma inom kundupplevelse har en skyldighet att agera med integritet, transparens och kundens samtycke. Vi måste sträva efter etiskt värdeskapande, annars kan vi riskera allvarliga rättsliga åtgärder.
Inte för att det förstås bör vara anledningen till att agera etiskt. Som yrkesverksamma inom CX bör vi använda DToC:er inte bara för att följa etiska standarder, utan i stället gå bortom regler och lagar och definiera en ny måttstock för etik. Vi vill inte att vår organisation ska uppfattas som ”obehaglig”… hm… sluta avlyssna, smarta enheter.
Etisk användning av DToC handlar helt och hållet om avsikt
Vi anser att det första steget innan man inleder något DToC-initiativ är att noggrant granska avsikten. Vad vill vi lära oss av dessa digitala tvillingar? För att proaktivt minska risker måste vi börja med den slutliga användningen i åtanke. Vi måste undvika att använda dessa modeller för funktioner som ligger utanför det de utformades för, för att undvika oavsiktlig användning och oönskade konsekvenser.
Så var går den digitala etiska gränsen? Låt oss titta på ett par exempel på hur etisk och oetisk användning av en DToC kan se ut:
Uppenbart bra: Att använda DToC:er för att ge kunder personliga rekommendationer baserade på tidigare beteende och preferenser.
Uppenbart dåligt: Prisdiskriminering - Att använda DTOC för att identifiera kunder som är villiga att betala mer för en produkt eller tjänst och ta ut ett högre pris av dem.
Datakvalitet är avgörande för DToC:er
Därefter måste vi ta hänsyn till kvaliteten på de data som används för att informera denna DToC-modell. När Spotify släppte båda våra Wrapped för 2023 visade det sig att Taylor Swift fanns bland våra fem främsta artister. Missförstå oss inte, hon är en begåvad artist, men vi var båda överens om att hon helt enkelt inte är vår stil. Så hur kunde T-Swizzle hamna på listan över våra främsta artister förra året när vi inte hade lyssnat på henne? Svaret är enkelt – förorenade data (även känt som barn och fruar). Tack vare att våra älskade familjemedlemmar använde våra konton fick vi ett videomeddelande från Taytay när vi packade upp vår Wrapped.
Det finns många saker att ta hänsyn till när människor representeras utifrån data. Bland annat måste vi fråga:
- Är källdatan partisk eller snedvriden?
- Är den tydlig och fokuserad?
- Kommer den från en tillförlitlig källa som är fri från föroreningar?
- Har data hämtats ur sitt sammanhang?
Vi måste vara medvetna om hur och var vi samlar in källdata och förstå riskerna med att extrapolera bortom det som har observerats. Att etablera robusta rutiner för dataintegritet är ett måste när vi förlitar oss på dessa data för att representera verkliga, komplexa människor. Detta är särskilt viktigt när beslut grundas på dessa modeller och kan påverka människor.
När det genomförs på rätt sätt kan vi få tillgång till kvalitetsdata från kunder som är villiga att tillhandahålla den frivilligt. När vi förstår riskerna, skevheterna och förbehållen vinner alla. Organisationer får ett verktyg som kan hjälpa dem att differentiera sig genom förbättrade, personliga kundupplevelser i stor skala, vilket skapar känslomässiga band, lojalitet och förbättrar resultatet. Kunderna vinner eftersom organisationer kan leverera produkter och tjänster som mer exakt tillfredsställer deras önskemål och behov, tillsammans med en upplevelse som överträffar förväntningarna.
Vi var dock överens om att användningen av data inte skiljer sig från någon annan relation. För att en relation ska blomstra måste information överföras.
”Ju mer vi delar med en annan person, desto djupare blir relationen. Det är likadant med våra relationer till varumärken som vi gör affärer med. Det bör vara upp till varje part att bestämma hur djup den relationen ska vara.”
Om någon bara söker bekantskaper är det deras val – men de kan inte förvänta sig en upplevelse av typen ”vi förstår verkligen dig”. För dem som däremot söker verklig kontakt – och mycket personliga upplevelser – måste vi släppa in varandra.
Det affärsmässiga värdet av digitala tvillingar
Vi började prata om detta och om vad som orsakar dåliga kundupplevelser och friktion.
Missade förväntningar, budskap som går förlorade i översättningen och till och med vår egen oförmåga som kunder att fatta beslut eller formulera vad vi vill ha.
Om ett företag hade din digitala tvilling skulle de känna dig så väl att dessa saker inte skulle vara problem. Det skulle vara som om företaget var en gammal vän; ni skulle vara på samma våglängd. När ni interagerade skulle allt bara fungera, utan press eller förväntningar. Och precis som med en gammal vän som du kanske inte träffar hela tiden skulle ni, när ni återknöt kontakten, kunna fortsätta precis där ni slutade. Det skulle kännas naturligt, utan något ge-och-ta som i de flesta relationer mellan kunder och organisationer.
En digital tvilling skulle kunna ge ett företag ett så nära verkligt utifrånperspektiv på kunden som möjligt.
Men till vilket pris? Som man brukar säga: ”man kan inte både äta kakan och ha den kvar”. Du skulle behöva tillhandahålla data och tillåta att den används, vilket skulle kunna påverka CSAT-poängen på ett intressant sätt. Så mycket att det kanske finns anledning att ha en CSAT ”med och utan DToC”, eftersom de som väljer att inte dela data med ett företag bara skulle kunna få en generell tjänst.
Sammanfattningen
DToC-området kommer att vara ett område att hålla ögonen på under 2024, i takt med att vi ser AI bli allt vanligare inom företag. Stora datamängder kommer att operationaliseras bättre genom AI-motorer på en mycket mer detaljerad nivå.
Med dessa framsteg kommer det att finnas stora möjligheter för organisationer att använda verktyg som DToC för att uppnå hyperpersonalisering av såväl produkter som upplevelser. För att undvika juridiska risker, förhindra integritetskränkningar och i slutändan vinna förtroende måste organisationer hålla sig till de högsta standarderna – och verkligen respektera de relationer de bygger med sina kunder.
