11 metoder för UX-undersökningar & hur du väljer rätt
Som ansvarig för användarundersökningar kommer jag alltid att vara den första att hävda att erfarna, heltidsanställda forskare är det bästa sättet för ett företag att utnyttja kraften i metoder för UX-undersökningar. Med det sagt är verkligheten en faktor – alla företag och organisationer har inte dessa resurser tillgängliga, och alla ledningsgrupper är inte övertygade om att det är värt att tänka om kring teamstrukturen och lägga till roller för forskare.
Det innebär att icke-forskare ofta får utföra undersökningar utan att verkligen känna till särskilt mycket om metoder för UX-undersökningar eller användarundersökningar i allmänhet. Bara för att du har studerat UX-design eller något annat som är relaterat till användarupplevelse betyder det inte nödvändigtvis att du vet hur man genomför tillförlitliga användarundersökningar.
Om det här gäller dig har du kanske redan googlat efter saker som metoder för användarintervjuer, men jag är här för att berätta att:
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
1) Det finns många metoder för användarundersökningar och verktygslådan för undersökningar innehåller mycket mer än intervjuer, och
2) Att välja rätt metod för dina mål med UX-undersökningen är en avgörande faktor för om resultatet av undersökningen blir relevant och användbart.
Nedan går jag igenom en översikt över metoder för användarundersökningar och vilka typer av undersökningsfrågor de lämpar sig bäst för. Du kommer att märka att jag överlag förespråkar en metodansats med blandade metoder, vilket innebär att du hittar både kvantitativa och kvalitativa metoder för att säkerställa att du har rätt verktyg för varje undersökningsmål.
Den goda nyheten är att du kommer att märka att användarundersökningar omfattar många av samma koncept som man lär sig när man studerar UX-design eller användarupplevelse, så även om det finns mycket att lära sig kommer du sannolikt inte att börja helt utan förkunskaper. Då sätter vi igång!
Definiera ditt undersökningsmål innan du väljer metod för användarundersökningen.
Att formulera bra undersökningsfrågor är det första steget i att genomföra bra användarundersökningar, och det är omöjligt att vara säker på att du väljer rätt metoder för UX-undersökningar om du inte specifikt har definierat vad du försöker lära dig.
Användarundersökningar skiljer sig från akademisk forskning genom att ditt mål sannolikt inte bara är att steg för steg bygga upp en intern kunskapsbas. Du vill lära dig om dina användare så effektivt som möjligt så att du kan fatta viktiga designbeslut för din webbplats eller produkt. När du formulerar din undersökningsfråga bör du därför fråga dig själv:
Vad behöver jag lära mig om användarna för att kunna gå vidare med det här projektet, den här funktionen eller liknande?
Det är utifrån svaret på den här frågan som du väljer rätt undersökningstekniker.
Bra frågor för användarundersökningar söker svar på de specifika frågor du behöver besvara för att kunna gå vidare med ditt arbete. De bör också utmana dina interna antaganden. ”Gillar användarna den här layouten?” är mindre användbart än ”Kan användarna navigera genom den här layouten utan problem?”
Dina undersökningsfrågor kan vara inriktade på användbarhet, som i exemplet ovan, eller så kan de vara mer allmänna. Till exempel: ”Vilka obesvarade problemområden har våra användare?”
En mer utforskande undersökningsfråga kan hjälpa dig att generera idéer till dina användarpersonor, din kundresa, din tjänstedesign eller din produktplan.
Oavsett om du genomför undersökningar för att generera idéer eller för att utvärdera vissa delar av ditt befintliga erbjudande är det viktigaste att känna till ditt mål innan du väljer metod.
Översikt över vanliga metoder för användarundersökningar och vilka undersökningsfrågor de besvarar
Okej – du vet vad du vill veta. Nästa steg i att genomföra framgångsrika användarundersökningar är att välja dina metoder för användarundersökningar medvetet. Utgå inte från att du bara ska prata med användare eller skicka ut en snabb enkät. Verktygslådan för användarundersökningar är stor, och det finns en god anledning till det: varje metod ger ett något annorlunda perspektiv och har sina styrkor och svagheter när det gäller vilka typer av insikter den kan ge. Då sätter vi igång.
Användbarhetstestning: en avgörande utvärderingsmetod i alla designprocesser
Användbarhetstestning är en vanlig metod för användarundersökningar, och det finns en god anledning till det – det är det enklaste sättet att kontrollera om ett specifikt flöde eller en specifik funktion är intuitiv för dina användare. Användbarhetstestning resulterar nästan alltid i en lista över problem och tillhörande potentiella lösningar för att förbättra användarupplevelsen.
Användbarhetstestning kan genomföras live med testdeltagare (detta kallas vanligtvis modererad testning) när ni sitter tillsammans och ser användarna försöka slutföra uppgifter och flöden. Det gör att du kan ställa frågor medan de arbetar.
Med det sagt är omodererade tester ofta det mer praktiska alternativet, eftersom du kan använda plattformar som usertesting.com för att sålla fram relevanta användare, som sedan genomför flödena på sin egen tid, medan du får inspelningar att analysera. Det innebär att du slipper behöva schemalägga tid med testdeltagare och att du snabbare får de användbarhetssessioner du behöver.
Obs! Användbarhetstestning är en utvärderande forskningsmetod, vilket innebär att den används för att förstå effektiviteten hos något som finns i din nuvarande produkt, en konkurrents produkt eller en fungerande prototyp. Om du vill generera nya idéer bör du se bortom användbarhetstestning efter en lämplig metod – mer om det senare.
Användarintervjuer: nuvarande och potentiella användare
Intervjuer är en annan mycket vanlig användarforskningsmetod, och av goda skäl – det är ett utmärkt sätt att verkligen gå på djupet med användarnas känslor, motivationer, utmaningar och beteenden. Intervjuer kan genomföras ansikte mot ansikte eller virtuellt, och de gör det möjligt för dig att lära känna användarna på ett helhetsmässigt sätt, baserat på mycket mer än hur de interagerar med ditt varumärke.
Intervjuer är en bra metod att välja när du letar efter insikter om människor snarare än svar på användbarhetsfrågor. Till exempel:
- Vad motiverar användare att använda dina konkurrenters produkt?
- Vad är frustrerande med din produkt?
- Vilka obesvarade problem har din målgrupp fortfarande, trots alla produkter på marknaden?
Obs! Ofta hänvisar människor till intervjuer som att prata med användare, som om det vore en informell aktivitet. Sanningen är att intervjuer är en vetenskap och att det är bäst att läsa på om bästa praxis för att säkerställa att du genomför intervjuer som ger tillförlitliga data.
Sekundärforskning: en kvalitativ metod att använda när data redan har samlats in
Gå inte i fällan att anta att du alltid behöver samla in nya data: ofta finns det redan mycket befintlig data som du kan analysera! Om du till exempel arbetar på ett företag med en app för viktminskning kan du lära dig mycket om värdeerbjudandena och frustrationen kring din produkt och dina konkurrenter genom att titta på recensioner i App Store och kommentarer i sociala medier.
När du genomför sekundärforskning kan du ställa dig frågan:
Var pratar människor om varumärkena inom vårt område?
Skapa en plan för att systematiskt hitta och analysera det som finns där ute, så att du kan förstå mer om ditt varumärke – och din konkurrens – ur användarnas perspektiv.
Enkäter: en klassisk kvantitativ metod när du behöver en uppfattning om omfattningen
Enkäter kan överanvändas eller utnyttjas för lite eftersom deras verkliga värde inte alltid förstås ordentligt. Tumregeln är följande: enkäter är mest användbara för att besvara enkla frågor om användarnas känslor och beteenden när kvantitativ betydelse är viktig.
Det innebär att du nästan säkert får mer djupgående och rikare insikter om din målgrupp genom metoder som intervjuer – men ibland behöver du verkligen veta hur övertygande vissa saker är uttryckt i siffror.
Till exempel: 75 % av våra avancerade användare använder en annan produkt för att kompensera för bristen på funktioner i vår. Det är inte en insikt du kan få från ett urval på 15 användarintervjuer, men den kan vara mycket användbar om du försöker prioritera en plan för funktionernas utveckling.
Precis som när det gäller intervjuer är det en riktig vetenskap att skriva en enkät. Det finns en utbredd missuppfattning om att en enkät är ett informellt frågeformulär och att allt är klart så länge användarna förstår dina frågor. Detta stämmer inte alls, och det är viktigt att se till att du känner till bästa praxis när det gäller att skriva enkätfrågor och tolka enkätdata.
När det gäller det praktiska kan du skapa enkäter som bäddas in på din webbplats eller i din produkt om du vill få insikter om dina egna användare. Om du letar efter insikter från din målgrupp i allmänhet och inte specifikt från dina användare kan du använda plattformar som SurveyMonkey för att skapa enkäter online och köpa svar från relevanta deltagare.
Koncepttestning: en metod för idéstadiet i designprocessen
Koncepttestning är en självklar användarforskningsmetod när ett team arbetar med något nytt. Om du har en idé för en funktion eller en produktiteration kan du använda koncepttestning för att ta reda på om den faktiskt svarar mot användarnas behov och även få en uppfattning om hur användarna reagerar på ditt koncept i allmänhet. Det kan hjälpa dig att avgöra om din idé är värd att gå vidare med och dessutom ge dig konkreta insikter om hur du ska genomföra din nya idé.
Det fungerar så att du visar användarna någon form av uppskattning av din nya idé: det kan vara allt från några visuella bilder som beskriver din idé till en fungerande prototyp. Du ställer frågor för att fastställa deras reaktioner och uppfattningar och analyserar sedan data från flera olika användare.
Kortsortering: allt du behöver för din informationsarkitektur
Kortsortering är en beprövad kvalitativ metod som hjälper dig att förstå hur dina användare eller din målgrupp konceptualiserar, ordnar och grupperar olika begrepp. Den här typen av kvalitativa data ger ovärderliga insikter i informationsarkitekturen inom en digital produkt.
Det fungerar så att forskningsdeltagarna ombeds att gruppera och kategorisera kort med ord eller ämnen på sig, och det kan göras antingen virtuellt eller på plats.
Anta till exempel att du är UX-designer och arbetar med att organisera verktygsfältet för en fotoredigeringsapp. I det här fallet ställs du inför beslut om vilka redigeringsverktyg som ska grupperas tillsammans. En kortsorteringsövning kan hjälpa dig att förstå vilka redigeringsverktyg din målgrupp eller dina användare förknippar med varandra och varför.
Med den informationen kan du bygga ett mer intuitivt verktygsfält där användarna lättare kan hitta de olika funktioner de behöver när de redigerar ett foto.
Deltagande design: en kvalitativ metod som sätter fart på designprocessen
Deltagande design är en forskningsmetod där vi ändrar vårt synsätt och betraktar vår användarbas som partner i design- och produktutvecklingsprocessen. Användarna får vanligtvis konst- och hantverksmaterial, eller bara skrivmaterial, och ombeds att ”designa” sin idealiska upplevelse.
Om du till exempel arbetar med en webbplattform som hjälper småföretag att hantera sin ekonomi kan du genomföra en session med deltagande design där användarna utformar sin ideala startsida.
Om du inte bygger en plattform för designers eller produktchefer är det osannolikt att dina användare kommer att ge dig faktiska funktioner eller designkoncept under sessionen med deltagande design. Syftet med den här forskningsmetoden är dock att ge dig en uppfattning om vad som är viktigt för dina användare i allmänhet, vad din nuvarande plattform saknar och så vidare. Var noga med att uppmärksamma varför deltagarna placerar olika element i sina skapelser, eftersom det är den relevanta information som ska analyseras senare.
Fokusgrupper: klassiskt, men gå försiktigt fram
Fokusgrupper är en kontroversiell forskningsmetod eftersom deltagarna tenderar att påverka varandra i en gruppdiskussion. Utan mycket skicklig moderering löper en fokusgrupp risk att drabbas av grupptänkande—där deltagarna uttrycker sig på ett sätt som i högre grad tillgodoser deras sociala behov av bekräftelse än faktiskt återspeglar deras verkliga tankar och erfarenheter. Därför väljs ofta deltagande design eller 1:1-metoder när det gäller metoder för användarforskning.
Den främsta fördelen med en fokusgrupp är möjligheten att samla in data från flera deltagare samtidigt. Om du väljer att genomföra en fokusgrupp bör du läsa på om bästa praxis, så att du kan moderera den på ett sätt som ger dig bästa möjliga data trots dess begränsningar.
Kundfeedback: involvera andra team i designprocessen
När du utifrån dina mål avgör vilken metod för användarforskning du ska använda bör du inte förbise de användardata du redan har! Om ditt företag eller din organisation har ett sälj- eller kundsupportteam är det troligt att du redan har en guldgruva av intern feedback som kan vara relevant för dina forskningsmål.
Ofta märker och kategoriserar kundnära team kundfeedback utifrån olika ämnen. Det bästa är att kontakta en kollega inom försäljning eller support, förklara dina forskningsmål och tillsammans brainstorma kring vilken användarfeedback som kan vara relevant. Generellt sett har dessa team feedback om allt från allmänna uppfattningar till specifika funktioner.
A/B-testning: den kvantitativa metod som överträffar alla andra
Ofta har CX-, marknadsförings- och produktteam frågor om användarnas preferenser. Du kan ha två konkurrerande idéer om allt från textinnehåll till hur en specifik funktion fungerar. När du befinner dig i den situationen bör du alltid överväga A/B-testning.
A/B-testning är en forskningsmetod där du lanserar två olika versioner av något, helst med endast en viktig skillnad eller variabel mellan dem, och sedan undersöker vilken som är mest framgångsrik utifrån dina nyckeltal.
Om du till exempel arbetar med en mediesajt vars huvudsakliga KPI är klickfrekvens (CTR) kan du vilja testa två olika uppmaningar till handling (CTA:er) som leder användarna från en artikel till nästa. Du skulle slumpmässigt visa två versioner av webbplatsen för lika många användare, där varje version har en annan CTA. Till slut skulle du jämföra: vilken version av CTA:n gav flest klick? Det skulle bli den vinnande varianten i ditt A/B-test, som du sedan skulle lansera för alla dina användare.
Den största fördelen med ett A/B-test jämfört med mer kvalitativa forskningsmetoder är att det ger kvantitativa data: du kan uppnå statistisk signifikans och med säkerhet veta vilken av versionerna du testar som påverkar dina nyckeltal på det mest positiva och betydande sättet.
Obs! Även om A/B-testning ger dig en grad av säkerhet som kan vara mycket värdefull vid viktiga produktbeslut, bör du komma ihåg att A/B-testning är dyrt i den bemärkelsen att dina utvecklings- och designteam faktiskt måste implementera två versioner av något. Av den anledningen bör du reservera A/B-testning för beslut med hög risk och använda andra metoder, till exempel koncepttestning, när mindre står på spel.
Dagboksstudier: låt inte en bra eller dålig upplevelse påverka dina data
Dagboksstudier är en kvalitativ forskningsmetod som blir allt populärare, främst eftersom den ger dig en bättre förståelse för hur din målgrupp beter sig under en längre tidsperiod.
Låt oss backa tillbaka en stund: kvalitativa metoder som användarintervjuer är ovärderliga, men de har en allvarlig begränsning i den bemärkelsen att när du intervjuar en användare får du en ögonblicksbild av deras självuppfattning och upplevda beteenden, som ofta påverkas av de senaste erfarenheterna. Om du till exempel intervjuade mig om mina erfarenheter av att använda en parkeringsapp och det just i morse tog mig mer än 20 minuter att hitta en plats, och jag dessutom blev överdebiterad – ja, då kommer det att påverka vad jag berättar för dig, även om de flesta av mina tidigare erfarenheter var positiva.
Här kommer dagboksstudier in i bilden.
I dagboksstudier fyller forskningsdeltagare i frågeformulär eller deltar i återkommande intervjuer flera gånger under en viss tidsperiod. Om vi håller fast vid vårt tema med parkeringsappen kan dina deltagare i en relevant dagboksstudie fylla i en enkät två gånger om dagen under 10 dagar om sina morgon- och kvällsupplevelser av parkering. På så sätt minskar du problemet med att en bra eller dålig dag snedvrider dina data om användarna.
Att integrera användarforskningsmetoder i ditt produkt- eller designflöde kan verkligen påverka ditt resultat.
Varför förlita sig på intuition när det gäller saker som användarbeteende, informationsarkitektur, mentala modeller och preferenser när du kan veta säkert? Användarupplevelseforskning ger insikter om vad som händer i den verkliga världen, vilket gör det mer sannolikt att ditt arbete och andra intressenters arbete lyckas.
Oavsett om du arbetar med kundupplevelse, är produktchef, UX-designer eller ingår i marknadsföringsteamet skulle du sannolikt ha nytta av att integrera användarforskningsmetodik i ditt arbetsflöde. Börja med att använda utvärderande forskningsmetoder som användbarhetstestning för att granska dina nuvarande flöden ur ett användarperspektiv och fortsätt därifrån.
Min resa mot att bli ansvarig för användarforskning började precis så. Jag började med att integrera användarforskningsmetoder i mitt arbete som produktmarknadschef och sedan, ja, det är en professionell kärlekshistoria till en annan gång.
Om du verkligen vill utveckla dina färdigheter inom användarforskning utöver denna översikt rekommenderar jag varmt boken Just Enough Research av Erika Hall. Även om enbart den här boken inte gör dig till en fullfjädrad användarforskare kommer du att lära dig mycket mer om bästa praxis för att öka tillförlitligheten och effektiviteten i ditt arbete.
Du kan också överväga olika onlinekurser och annat innehåll, inklusive de som erbjuds av Nielsen Norman Group eller Interaction Design Foundation.
En sista sak – glöm inte att prenumerera på CX Leads nyhetsbrev, som är en ständig ström av praktiska tips för att integrera användarnas röster i allt du gör. Lycka till med forskningen!
Relaterad läsning: De bästa verktygen för A/B-testning för datadrivna experiment
